Referat och bilder
Här sammanställs olika referat från föreningens olika rapporter och resor.
Referat från resor
Den 2–3 juli 2022 anordnade föreningen en resa för floraväktare till Gotland. Vi var sammanlagt nio blekingska floraväktare, som under två dagar blev guidade av gotlandsbotanisten Torbjörn Lindell. Resan skulle egentligen ha genomförts redan för två år sedan, men på grund av coronapandemin var det inte möjligt att förverkliga planerna förrän nu.
Torbjörn hade tillsammans med Lars Fröberg lagt upp ett digert program. Fokus var på gotländska specialiteter, t ex några endemiska arter samt i övrigt ovanliga arter som inte finns i Blekinge. Vi anlände till Visby tidigt på lördagseftermiddagen och ägnade resten av dagen åt Fårö, och norra delarna av huvudön. Vi började med ett rikkärr nära Bästeträsk där vi bland annat fick se blommande gulyxne, vaxnycklar och säfferot. Vi stannade även till vid en närbelägen lokal för kalkdån och finnoxel. Därefter tog vi färjan över till Fårö, där vi fick se arter som spetsfingerört (Holmudden) och avarönn (Fifang). Vid Ekeviken besökte vi en åker med en nyupptäckt naturlig förekomst av klätt. Tillbaka i Fårösund blev det en sen middag på restaurang Skumpanerna. Maten var utmärkt, men jösses vad länge vi fick vänta på den. Själv blev jag bortglömd och fick maten allra sist. Men god var den som sagt. På väg tillbaka mot Visby bockade vi av bungerönn (Bungenäshalvön) och druvgamander (Kyllaj). Bungerönn är en nybeskriven apomiktisk art som bara är känd från ett begränsat område på norra Gotland.
Övernattningen skedde på två närbelägna vandrarhem i centrala Visby. Joakim hade varit uppe i ottan och letat upp laven Candelariella subdeflexa på en känd lokal i stan, där den upptäckts som ny för Sverige 2019. Efter frukosten bockade vi alla av laven, och sedan bar det av till Tofta skjutfält som lyckligtvis var öppet för allmänheten under helgen. På grusig alvarmark fick vi se gotländsk haverrot, kantig fetknopp och gotlandssolvända. Eftersom det var förmiddag blommade gotlandssolvändan fint; den brukar fälla kronbladen mitt på dagen. I skogbevuxna delar av skjutfältet, ovanför klinten, blev vi visade gotlandsmåra, ängssmörblomma, röd skogslilja samt balkanoxel, och i ett sluttande källkärr bland annat sumpnycklar, källnate, trubbtåg, axag, knappag, hybriden axag x knappag och kalkkällmossa. På stranden vid Gnisvärd, nära Tofta, fick vi se fjädersvingel på sin enda kända växtplats i Norden, samt sandsallat. Strax intill växte salepsrot och honungsblomster, båda i full blom. Efter Gnisvärd stannade vi till vid en växtplats för strandvedel (nära Klintehamn) som hade enstaka plantor som alltjämt blommade. I Klintehamn passade vi på att äta lunch; här gick det snabbare att få maten. Därefter åkte vi över till östsidan av ön, till en ganska nyupptäckt lokal för mjältbräken (vid Sjaustru). Under eftermiddagen hann vi med lokaler för gotlandsranunkel (Danbo), pipstäkra (Kräklingbo) och kärrnycklar (Fardume träsk). Kärrnycklarna var inte många men de var i full blom. Vid återfärden mot Visby fick vi se bland annat kalknarv (Hejdeby hällar), luddvedel och timjanssnyltrot (Ölbäck). Exkursionen avslutades med ett kort stopp vid Djuplunda söder om Visby, där alpklövern blommade fint. Sedan bar det av till Visby hamn för incheckning till färjan.
En slutsummering av resan kan bara ge högsta betyg. Två mycket intensiva dagar med fantastiskt fina miljöer, intressanta arter och en mycket väl genomförd guidning. Anna Blomqvist skötte anteckningarna, och rapporteringen i Artportalen. Arterna som nämns i texten är bara en bråkdel av allt vi såg. Sammanlagt blev det ca 150 fyndrapporter av både ovanliga och vanliga kärlväxter, ett par lavar, en mossa, en svamp och några insekter (bl a apollofjäril).
Text och foto Åke Widgren
Foton:
- Blommande kalkdån i närheten av Bästeträsk.
- Bungerönn på en av sina få kända lokaler i världen.
- Röd skogslilja på Tofta skjutfält.
- Den lilla gotlandsranunkeln studeras på nära håll, under översyn av exkursionsledaren.
- Blommande alpklöver strax söder om Visby.
Referat Floravård
För sjunde året i rad slog och räfsade vi i helgen (lördagen den 19/8) majnyckellokalen i Kuggeboda. I år hade Bengt Ignell slagit ängen ett par dagar tidigare, vilket gjorde att det var lätt att räfsa ihop det slagna gräset.
Majnycklarna har reagerat positivt på restaureringen och skötseln sedan 2017. År 2018 räknades bara 25 blommande plantor.
Toppnoteringen därefter är 122 blommande plantor år 2022 (antalet var något lägre i år). Utöver de blommande finns även ett stort antal med enbart blad som är närmast omöjliga att räkna. Uppskattningsvis är totalpopulationen i området minst 200 plantor.
Referat från föredrag
För närvarande finns det inga referat från föredrag.
Exkursionsrapporter
Åke Widgren
Den militära ön Kungsholmen utanför Karlskrona har länge varit känd för sin intressanta flora. Den första inventeringen gjordes redan 1908 av Carl Blom, som lät publicera sina fynd i Botaniska Notiser 1913. Under åren 1988–1991 återinventerades öns flora av Torborg Woxenius.
Arterna antas ha följt med kalk och kalksten från Öland och Gotland i samband med att befästningen anlades, men även med barlast och fyllnadsjord samt med det gräsfrö som man sådde på befästningsvallarna. Några av de arter som fanns på ön i början av 1900-talet är sedan länge försvunna, men förvånansvärt många finns ändå kvar. Flera av dem är idag rödlistade och prioriterade inom floraväkteriet (Woxenius, i Fröberg 2006)
Efter 1991 har ön besökts flera gånger av Torborg Woxenius, Nadja Niordson, Bengt Nilsson och Kjell Pettersson, främst i syfte att inventera öns floraväktararter. Den senaste inventeringsinsatsen skedde 2011.
År 2019 väcktes idén att göra en gemensam floraväktarexkursion till ön, med målsättningen att försöka återfinna och räkna så många som möjligt att de arter som ingår i floraväkteriet. Vi bestämde oss för att boka in en tur till ön den 31 maj 2019. Att få militärens tillstånd att besöka ön och inventera floran var inte svårt. Resan till ön skedde med hjälp av Karlskrona sjötaxi. Vi var 12 deltagare.
De flesta av ön intressanta arter växer på de gräsbevuxna befästningsvallarna. Vi hittade ganska snart ett hundratal plantor av grådådra Alyssum alyssoides (rödlistad som VU) på den sydöstra vallen. En annan intressant art var strimklöver Trifolium striatum, som är ovanlig i Blekinge men som en följd av den extrema torkan 2018 uppträdde i massförekomster under 2019, framförallt på Öland.
Den art som dominerade på vallarna var raklosta Bromopsis erecta, ett storvuxet och tuvat gräs som tycks ha blivit alltmer dominerande under senare år och nu utgör ett hot mot flera av de rödlistade, konkurrenssvaga växterna. Andra vanliga arter på vallarna var fältkrassing Lepidium campestre och vårskärvfrö Noccaea perfoliata. Den sistnämnda har här sin enda aktuella växtplats i Blekinge. På den södra vallen hittade vi flera mindre fläckar med taggkörvel Anthriscus caucalis (VU), vilken också var känd därifrån sedan tidigare. På den sydvästra sidan hittade vi de första exemplaren av stor haverrot Tragopogon dubius (VU), men också extrema mängder av åkerkulla Anthemis arvensis (minst 10 000 plantor) i full blom. Vi kunde även studera murruta Asplenium ruta-muraria, på en av öns kalkstensmurar.
Det medhavda fikat avnöts på på innergården. Alldeles intill bänkarna där vi satt hittade vi en del överblommade plantor av fågelarv Holosteum umbellatum (VU). Arten blommar mycket tidigt, redan i april, och går egentligen inte att räkna så sent som i slutet av maj. Fler intressanta arter på innergården var strimfibbla Leontodon saxatilis (bladrosetter) och mursenap Diplotaxis muralis. Efter fikapausen hittade vi ännu mer av stor haverrot, men också vit sminkrot Buglossoides arvensis var. arvensis (NT), vargtörel Euphorbia esula och purpurlök Allium hollandicum, som alla växte på insidan av vallarna.
Förutom alla spännande växter kunde vi även notera att det fanns en stor koloni av backsvala på ön (häckande i murarna).
Efter en god floraväktarinsats var det så småningom var det dags att åka tillbaka till Karlskrona. Med undantag för den allra nordligaste delarna av vallarna hann vi med allt som var planerat.
Artlista över de intressantaste arterna
Grådådra Alyssum alyssoides östra vallen (100 plantor)
Taggkörvel Anthriscus caucalis södra vallen (9 plantor), södra vallens topp (32 plantor), västra sidan (500 plantor)
Stor haverrot Tragopogon dubius västra vallens utsida (200 plantor), västra vallen utanför öppning i inre vallen (150 plantor), västra vallens insida i norr (50 plantor), östra vallens insida i norr (50 plantor)
Strimklöver Trifolium striatum södra vallen (rikligt)
Vårskärvfrö Noccaea perfoliata sydvästra vallen (rikligt)
Åkerkulla Anthemis arvensis sydvästra vallen (10 000 plantor)
Klibbarv Cerastium glutinosum sydvästra vallen
Murruta Asplenium ruta-muraria västra sidan
Vit sminkrot Buglossoides arvensis var. arvensis östra vallens insida
Vargtörel Euphorbia esula östra vallens insida
Purpurlök Allium hollandicum östra vallens insida
Strimfibbla Leontodon saxatilis innergården (spridda plantor)
Mursenap Diplotaxis muralis innergården
Råttsvingel Vulpia myuros östra sidan
Raklosta Bromopsis erecta vallarna runt hela ön (dominerande art)
Sandlosta Anisantha sterilis östra sidan
Citerad litteratur
Fröberg, L. 2006. Blekinges Flora. Kungsholmens Flora (Torborg Woxenius), sid 161–164. SBF-förlaget, Uppsala.
Åke Widgren, Ronnebygatan 10, 371 32 Karlskrona E-post: cotula@gmail.com
Söndagen den 9 juni hade föreningen en exkursion på temat hökfibblor Hieracium i Ronneby med omnejd, tillsammans med fibbleexperten Torbjörn Tyler. Sammanlagt 8 deltagare mötte upp vid samlingsplatsen intill viggenplanet norr om E22.
Första exkursionsmålet var berget vid vattentornet, strax öster om Ronneby centrum. Vid foten av berget växte rikligt med klippfibblor, som Torbjörn snabbt kunde bestämma till sjuhallafibbla Hieracium extensum. Sjuhallafibbla är en endemisk art som bara är känd från östra Blekinge, där den är relativt vanlig kring Ronneby och Karlskrona. Tillsammans med fibblan växte även armenisk pärlhyacint Muscari armeniacum, en art med ganska sentida odlingshistoria som ibland förvildas. Därefter följde deltagarna en stig upp över berget, och via vattentornet tillbaka till bilarna. Uppe på berget sågs bland annat grå kvastfibbla Pilosella x polioderma, som har få fynd i Blekinge och i skogen på väg nerför berget noterades förvildad röllikekrage Tanacetum macrophyllum som även den har få fynd i landskapet.
Nästa anhalt var Ronneby brunnspark, där det enligt gamla uppgifter skulle ha funnits parkfibblor, d v s arter av släktet Hieracium som inkommit med gräsfrö under 1700- eller 1800-talet. Vi hann inte mer än parkera bilarna förrän vi hittade en av de vanligare parkfibblorna i en grässlänt framför brunnshotellet, praktfibbla Hieracium grandidens. På samma plats växte även en okänd parkfibbla som insamlades och förhoppningsvis kan bestämmas av Torbjörn senare. Andra gräsfröinkomligar som påträffades var rödkämpar Plantago media, vitfryle Luzula luzuloides och fältkrassing Lepidium campestre. Vi hade hoppats att finna klippfibblor på någon av bergssluttningarna i parken, men någon sådan sågs inte. Däremot hittade Torbjörn och jag ett förvildat bestånd av vintertry Lonicera acuminata på en slänt bakom brunnshotellet. Vintertry har bara ett fåtal tidigare fynd i Blekinge.
Dagens sista exkursionsmål var Johannishus slottspark, som även den har äldre uppgifter om parkfibblor och andra gräsfröinkomligar. Norr om slottet hittades ett exemplar av praktfibbla, och i parken söder om slottet påträffades, efter en stunds letande, två arter av parkfibblor, vridfibbla Hieracium torticeps och H. crebriserratum (som saknar svenskt namn). Även de typiska gräsfröinkomlingarna vitfyle och parkgröe Poa chaixii hittades, den sistnämnda i mycket stora antal. I en åkerkant i slottsallén gjordes ett överraskande fynd av klätt Agrostemma githago (20 plantor), svartklint Centaurera nigra och banklint Centaurea × moncktonii. Ursprunget till dessa är osäkert, men den rimliga förklaringen är att de härstammar från någon form av ängsväxtodling föregående år.
Det var som helhet en trevlig och givande exkursion, som framförallt visade att det lönar sig att söka efter parkfibblor och andra gräsfröinkomlingar i gamla parkmiljöer.
Åke Widgren
Av Niklas Lönell
Läs referat från exkursionen genom att klicka på raden nedan: